Fint blir fult
Måndagen avklarad utan att något hissnande hänt!
Kära mannen och jag var iallafall ut på en kombinerad promenad/ löptur! Fy fasiken va blöta vi blev om fötterna, novemberkåsan på två ben liksom! 1,2 mil blev det och det känns i benen nu!
Och min kära vän Lena, du som tycker att jag och Anneli ska börja orientera med dig, kolla här! Nu har jag iallafall varit riktigt nära en kontroll, haha!
Jag har ju funderat på det där med orientering, hur det rent praktiskt skulle gå till. För det första har jag väl inte orienterat sen högstadiet, om ens då! Vill minnas att det var någon mer löpvillig som stämplade vid alla kontroller, medans vi tuffa (och lata) tjejer satt i skogen bakom en sten och smygrökte.
Men iallafall så inbillar jag mig att jag skulle klara av att läsa en karta, och jag gillar att löpa i skogen. Men att göra båda sakerna samtidigt...det vette sjutton! För det första så ser jag ju så dåligt så jag skulle vara tvungen att ha läsglasögonen på....och då skulle jag inte se var jag satte ner fötterna..ja jag skulle ju stupa som en strandad val ganska omgående.
Nä, jag håller mig nog på utmärkta stigar....
Ett helt fält med gullvivor sprang jag på idag, så fina och många!
Tänk att något så fint helt plötsligt kan vara skitfult...hahaha!
Puss på dig älskling, men där gjorde du dig inte, du passar inte i gult har jag ju sagt!
So long!