Ikväll firar vi
Ikväll firar vi med en god Cava. Att vi, eller framför allt jag, kan slappna av att allt det här med kattbb är över. För det var en lång evig väntan, så förra helgen bara försvann. Satt och stirrade på stackars Ella hela tiden för att se om det fanns nåt som helst tecken på att det skulle dra igång. Men nej..inte minsta lilla tecken på att nåt var på gång, mer än att hon sov och sov. Jag googlade ju en del, som man gör nu för tiden när man vill veta nåt. Åhhh, herregud vad mycket jag hittade som skulle kunna hända. Värsta skräckhistorierna....
I måndags morse såg hon ut så här, som en strandad val låg hon på badrumsgolvet när jag gjorde mig i ordning på morgonen. Jag åkte bara in och hämtade en dator så jag kunde jobba hemifrån för jag ville inte lämna henne. Fortfarande inga riktiga tecken på att nåt var på gång, men när det gått fyra dagar över tiden så måste det ju vara på gång.
Försökte lura mig och lekte kurragömma, in under både täcke och överkast...och knäpptyst! Men inga bebisar!
Men sen gick jag och tränade och då minsann gick hon och hämtade husse som kommit hem. Klart att hon väntade på älskade husse...jamade och skrek och fick med honom upp i vårt sovrum. Va?! Här hade jag varit hemma och passat och vaktat, så var det husse hon väntade på lilla hjärtat.
Men jag hann lagom hem för att få vara med när första bebisen kom ut. Inte så söt alls faktiskt...
Fyra små råttliknade bebisar, bara ett par timmar gamla. Helt fantastiskt att se vilken instinkt de har djuren. Dels Ella, som fattade precis vad hon skulle göra, det räckte med att jag satt bredvid och höll tass. Och att sen se de små nyfödda som direkt börjar krypa och leta efter mat. Fascinerande!
En dag gamla.
Det gäller att vakta sina barn. Likt en stor fågel som brer ut sina stora vingar för att skydda sina bebisar.
Syskonkärlek!
Den här bilden är från idag, och redan har de fått mer päls och man kan börja ana den grå färgen på öronen. Jag har fått märka upp dem med märkpenna på varsin tass för att se skillnad på dem, det är helt omöjligt annars. Vi har med hjälp av Ellas uppfödare kommit fram till att det är tre killar och en tjej, nästan helt omöjligt att se för mig som aldrig haft näsan i en liten kattrumpa kan jag säga! De växer så det knakar och Ella är så duktig med dem. Fast när hon hör kära husse så lämnar hon dem för att komma ner och bli lite ompysslad....
Nu ska det bli kul att se de här små liven växa...och snart är de så där störtsöta så man bara dör...
Skål på er och trevlig fredagskväll!
skål kära fru😘